Utredningsområdet ligger på Bohus-Björkö i Göteborgs norra skärgård. Björkö ligger mellan Öckerö och Hisingen och landskapets karaktär är idag typiskt Bohuslänskt skärgårdslandskap med kala klippor. Utredningsområdet omfattar Västergårdens och Bångegårdens marker.

Utredningsområdet ligger på Bjärkö i skärgården väster om Hisingen. © Lantmäteriet.

Enligt den tidigaste skriftliga källan, Biskop Eysteins jordebok från 1399 stavas namnet som Biærkøy och betyder just ö med ett björkbestånd. Det samma gäller Öckerö som betyder ek-ön. Ön ligger strategiskt utmed farleden till Kungahälla vid dagens Kungälv och var tidigt befolkad. Björkö by har tre gårdar, Väster-, Bånge- och Sörgården. Jordnaturen har varierat genom tiden för gårdarna. Västergården var först 1/1 skattehemman och blev sen men kronohemman 1671. År 1722 verkar det som om gården delats upp och 1/8 blev återigen skattehemman, det samma gäller för 3/8 år 1762. Återstoden tycks ha blivit skattehemman igen 1885. Bångegården var ½ kronohemman till 1754, därefter skatte. Sörgården var 1/1 skattehemman. Förutom byn fanns även hemmanen Huvudet, Ryd och Nolö.

Bearbetad och rektiferad storskifterskarta över Björkö by från 1760. © Lantmäteriet.

Den första storskaliga kartan över ön är en storskifteskarta från 1760 och visar att byn var lokaliserad mitt på ön i skyddat läge med den gemensamma utmarken norr respektive söder om. Södergården ligger lite avskilt från Västergården och Bångegården som har sina ägor och tomt tillsammans norr om Södergården. Alla gårdarna är markerade med stiliserade hus. Bångegården brukas av Gunnar Ericson, Bryngel Larson och Rasmus Mattson. Västergården brukas av Anders Olson, Anders Toreson, Hans Ericson, Olof Person, Ols Anderson och Nils Person. Genom byn löper ett dike från havet i söder till Trollviken i norr. Från Väster- och Bångegården löper en väg västerut till Skarvik som var öns huvudhamn. Söder och öster om gårdarna ligger deras förhållandevis små åkrar som består av sandmylla och sandblandad lermylla. Mellan bergsknallarna ligger byns ängar som verkar vara ganska sanka. Littera l beskrivs som ”ganska tufvig och sanck äng som med ständigt syraktigt vatten uppå”. Längre mot havet finns det ängslyckor insprängda bland berget som sällan bärgas, dessa betecknas med littera n. I södra delen av området finns en torvmosse och vid kusten en ensam byggnad.

Vid tiden för skiftet tillhör Björkö Torslanda socken, idag Öckerö socken. Protokollet till kartan berättar att det inte finns någon skog förutom lite buskar på bergen och att torv brukas som bränsle. Tillräckligt fiske finns i Saltsjön som åborna nyttjar och har sin huvudsakliga näring ifrån. Fångsten säljer de i Göteborg. Under tiden vid skiftet sker en förbättring av åkrarna i byn. Åkern Skårfva som består av sank sandmylla vid tillfället ger 1 gånger kornet och är näst intill att förbättras medelst dikning, vilket kan behövas med det namnet och den nuvarande avkastningen.

Rektifierad karta över utmarken på Björkö från 1797. © Lantmäteriet.

Nästa karta från 1797 visar utmarkerna på ön som nu tillhör Öckerö socken. Själva protokollet är svårläst och kartan visar till större delen berg och betesmark inom utredningsområdet. Från Väster- och Bångegården går en väg till Ryds inägor i nordöst som passerar Jättefjäll som har ett stenröse lagt på sig. Utanför västra kusten ligger Skarviks Holme med ett trankokeri. Utanför utredningsområdet, längre söderut på utmarken finns flera bebyggelsekluster knutna till fiskenäringen utritade, Lilla och Stora Rörvik samt trankokeriet Skiäret. Det finns även flera stenrösen och torvmossar utritade.

Bearbetade och rektifierade kartor från laga skifte under åren 1845-1862. © Lantmäteriet.

Laga skifte sker för Björkö by 1845–1862. Kartan skiljer sig mycket från den tidigare. Nu är byggnaderna i gårdarna inmätta och utritade på kartan och en stor expansion av åkern har skett på ängsmarkens baskostnad. Mycket av den tidigare sanka ängsmarken har dikats och åkerlyckor har även uppkommit långt ifrån gårdarna mellan bergen. Kartan visar mycket bebyggelse i området där gårdarna tidigare var utritade men också vid hamnen i Skarvik, där står det även strandplats. Söder om denna finns ännu en strandplats, möjligen även bebyggelse på samma plats som tidigare karta. Under skiftet delas markerna upp mellan brukarna. En möjlig sandtäkt är också utritad. För Västergården är det 17 brukare och för Bångegården är det 8 vid skiftets tid. Den tidigare utmarken består fortfarande mest av berg, betesmark och mossar. På bergen i söder är två punkter utritade som troligen är rösen. Vägen till Ryd är fortfarande kvar dock så är det stora stenröset inte markerat. Vägen till Skarvik finns kvar samt en väg upp på bergen i nordväst.

Rektifierad ekonomisk karta från 1936. © Lantmäteriet.

Den ekonomiska kartan från 1936 visar de nya fastighetsgränserna över landskapet. Större delen av bebyggelsen ligger kvar i området som vid laga skifte, troligen för att det inte funnits bättre lägen att flytta ut till. Ett skolhus har byggts på Västergårdens mark där den tidigare möjliga sandtäkten låg. Mycket av den tidigare åkern nyttjas nu också som tomter. Däremot har ännu flera åkerlyckor brutits upp i utkanterna av ägorna på gammal ängsmark. Vid Skarvik har nu en skyddad hamn med pir anlagts. Vägen mot Ryd har dragits om samt att vägen mot södra delen av ön nu är utritad. Norr om samhället ser det ut som att det nu finns öppet vatten med en vattenspegel.

1973 ritas nästa ekonomiska karta som visar att byn har förvandlats från agrar karaktär till ett litet samhälle. Nästan all åkermark är borta, förutom i några lyckor i utkanterna. Bebyggelsen har expanderat upp från den flata marken på bergsknallarna, framförallt runt Skarvik. Längst i norr finns en skjutbana, kyrkan byggdes 1957 och en pälsdjursfarm har anlagts i området samt en precis utanför söder om. Dagens Björkö ger en liknande bild. Dock har det skett en förtätning av den tidigare bebyggelsen och all åkermark samt pälsdjursfarmen har försvunnit. Ännu en skola har byggts vid kyrkan. De sankare markerna i dalarna mellan berghällarna har börjat växa igen med björksly sedan betet försvunnit. Vegetationen på klipporna består av ljung, krypen och lågt växande tallar.

I området finns det flera registrerade lämningar i kulturmiljöregistret. Det är först och främst rösen och boplatser men kan även vara tomtningar. Även fynd av flinta vilket tyder på att ön använts tidigt. Äldre nedtecknade muntliga källor nämner att det på Björkö funnits flera ”stenåldersplatser”. Rösena kan härstamma från flera perioder. Från gravar till markeringar för sjöfarten. Laga skifteskartan från 1862 visar två prickar på hällarna som kan vara rösen som inte är registrerade. En karta över grannön Kalven från 1731 har flertalet markerade rösen som inga finns registrerade idag. Terrängskuggningskartor visar stenmurar i södra området som stämmer överens med den tidigare utmarksgränsen vilket gör dom till möjliga fornlämningar. Muren är en enkelmur som är typisk för Bohuslän. De biologiska värden i området består av hävdgynnade arter som betas eller slås norr om samhället.

Fiskets betydelse för ön har varit stor genom historien. Flera sillsalterier och trankokerier har uppförts under sillperioderna. Det samma gäller ny bebyggelse på impediment under den senaste sillperioden på 1800-talets slut. Dessa verksamheter är inte alltid med på de tidiga kartorna då det oftast var fokus på brukbar jordbruksmark. Storskifteskartan visar till exempel ingen bebyggelse vid Skårvik men det är troligt att det funnits det där då. Under slutet av 1800-talet kommer även turismen till ön och det byggs bad- och societetshus samt restauranger för besökare som kommer med ångbåten.

Björkö Hembygdsförening har valt att arbeta med områdena Bångegård och Västergård som gränsar till varandra på ön, som är en av tio öar i Öckerö kommun. Dessa öar brukar även benämnas som Göteborgs norra skärgård.

Inom det valda området finns hamnen och en stor del av det som varit och är bebyggelsens kärna på ön. Här ligger också Hembygdsföreningens lokal, som tidigare varit skola och byggdes i slutet av 1800-talet. Föreningen bildades 1988 och fick då köpa lokalen av kommunen, som äger marken där den står.

Björkö har varit befolkat redan från stenåldern och lämningar från den tiden har hittats inom detta område, både flintarester och boplatser. Med sitt strategiska läge vid Nordre älvs utlopp har ön tidigt också varit en handelsplats.

I projektet vill vi framförallt ta reda på och skildra hur samhället har förändrats under årens lopp, och därmed också hur landskapet har förändrats, använts och påverkats.

Från att ha bestått av små gårdar, där de boende var fiskarbönder med några djur och lite åker-och ängsmark, så har samhället, och därmed landskapet, förändrats till att bestå av villabebyggelse där de flesta har sitt dagliga arbete på annan plats än på ön. En förändring som påskyndades av bilfärjeförbindelsen som öppnade 1967.

Hamnen har förändrats från att vara platsen för fiskebåtar och ångbåten från Göteborg till att allt mer bli en hamn för fritidsbåtar. Några fiskebåtar finns dock kvar.

Turismen har förändrats från att bestå av sommargäster som hyrde ”sommarnöje” hemma hos folk i deras sommarlägenheter eller uthus på tomten till att bli båtturister eller husbilsägare som gästar hamnen under några nätter.

Eftersom det råder restriktioner pga. Coronapandemin har vi startat projektet med att deltagarna i studiecirkeln har kunnat skriva i ett gemensamt digitalt dokument den kunskap man själv besitter, eller letat fram, under olika ämnesområden. Detta för att börja samla in underlag till vår studie. Det finns en hel del material att tillgå. Både kartmaterial, gamla dokument och böcker om Öckerööarnas historia.

När det blir möjligt att träffas igen kommer studiecirkelns medlemmar att gemensamt gå igenom det insamlade materialet och göra urval av vad som är viktigt att ta med i projektet. Vi kommer då också att kunna se vilka områden som behöver kompletteras med mer material, och då kanske också behöva knyta fler kunniga personer till projektet.

Under flera år har det också pågått ett projekt i Hembygdsföreningen med att samla in och sammanställa information om de hus som fanns på Björkö före första världskriget. När det gäller områdena Bånge- och Västergård är det arbetet i stort sett klart och till stor nytta i detta projekt.

När det gäller skolan och dess elever så har vi kontakt med lärare i en klass på lågstadiet och i en klass på mellanstadiet. Tanken är att i slutskedet av detta projekt kunna samverka med dem. Att kunna föra över historisk kunskap om ön till dem och få dem att se sin plats på tidslinjen i det som ständigt förändras.

När vårterminen startade år 2021 flyttade förskola och skola från årskurs 1 till 6 in i en stor nybyggd skola vid namn Björkö skola. Under våren och hösten revs två av de tidigare skolorna på Björkö vilket gjorde det intressant för oss att för skolans elever få berätta om skolorna förr på Björkö och hur det var för barnen då.

Eftersom Hembygdsföreningens hus är en av de tidiga skolbyggnaderna, och att inredning delvis finns kvar från den tiden, så passade det bra att ha undervisningen där.

Vi hade sedan tidigare förfrågan från åk 2 och åk 6 att få komma till Hembygdsgården, men då coronapandemin kom med sina restriktioner hade de besöken inte kunnat bli av. Nu passade det bra att inbjuda dem och då ville även åk 5 komma på besök.

Vi var två medlemmar i Hembygdsföreningens styrelse som planerade och genomförde besöken. Fakta om de tidigare skolorna fanns i lite olika skrifter och foton fanns i föreningens bibliotek med inskannade bilder. Vi gick också igenom och plockade fram material från skolan från förr som fanns i Hembygdsgårdens samlingar såsom kartor, planscher, uppstoppade djur, skolböcker, stiftpennor, bläckhorn, skrivstilshäfte, tidningen Lyckoslanten, klassparbössa m.m.

Från skolan finns det också i lokalen kvar 3 gamla skolbänkar, kateder, svart tavla, tramporgel och kamin.

När vi tog emot åk 2 som första besök hade vi ställt iordning lokalen som en skolsal. Eleverna fick byta av varandra och sitta i de tre skolbänkarna. Vi berättade om hur det var innan det 1842 bestämdes att alla barn i Sverige skulle få gå i skola och hur det blev när Öckerö kommun med 10 öar 1851 anställde två lärare som fick åka omkring mellan de olika öarna och ha undervisning 6 veckor åt gången i någon elevs hem. De fick se ett dokument från 1852 från Kunglig Majt där Öckerö fick rätt att låta lärarna vara 3 månader på samma plats och barn från olika öar fick komma dit för undervisning.

1859 byggdes första skolan på Björkö som sedan följdes av två skolbyggnader och en lärarbostad ca 1895, varav Hembygdsgården är en. Vi visade barnen en uppbyggd modell av dessa två skolor vars byggnader står kvar än idag. Den andra är privatbostad.

För åk 2 visade vi och berättade om det material från skolan förr som vi plockat fram.

För åk 5 och 6 sammanställde vi en powerpointpresentation med foton som vi utgick ifrån.  På dem kunde man tydligt se att det som förr var åkermark för fiskarbönder mer och mer har bebyggts med hus och servicebyggnader, såsom nya skolor 1950, 1975 och 2021. Det är skolorna som byggdes 1950 och 1975 som nu rivits.

Vi berättade om hur det var när vanliga skolsalen fick användas för syslöjd, när det inte fanns någon idrottshall utan många av gymnastiklektionerna var utomhus, när det inte fanns ”bamba” förrän 1972 och barnen fick springa hem på lunchrasten och äta. En annan verklighet än idag.

När åk 6 kom på besök hade de från skolan med sig som gåva kritor till svarta tavlan, som vi efterlyst och berättelser om Björkö skrivna av elever 1959. En fin gåva. Vi hade vid detta tillfälle också glädjen att ha besök av Jessica Bergström från Förvaltningen för kulturutveckling, som även hade med sig en kollega från Newcastle med rötter i Nederländerna.

De besökande skoleleverna i alla årskurser kom med många frågor och kommentarer till det vi visade och berättade om. Det blev ett bra utbyte om skolan förr och nu. Eftersom ön är en ganska liten sammanhållen enhet kunde de enkelt relatera till de platser vi visade bilder på och även till en del personer på äldre foton.

Nedtecknat av Claes Lager

För mer information om Björkö hembygdsförening klicka här