Utredningsområdet ligger i Fristads socken som tillhör Vedens härad och ligger norr om Borås i ett storskaligt sprickdalslandskap. Namnet på socken nämns första gången år 1343 och har fått namnet efter Fristads Prästegård. Tidigare bildade Prästegården och Lundagården en Fristads by, det är även möjligt att Paradis, Sik och Sölebo tillhört. Namnet fristad kommer troligen från mansnamnet ”Fredriks boplats”. Området omfattar Fistads kyrka med Prästegården, Sik, Sölebo, Lundegården och Mölarp.

Karta över det ungefärliga utredningsområdet. Bakgrundskarta © Lantmäteriet.

Sik var ett frälsehemman på 1 mantal. Namnet skrevs år 1545 Syck och betyder fuktig dalsänkning, där gården var belagd. Namnet Sölebo kommer från namnet Sylve och var år 1646 ett ½ mantals kronoskattehemman. Lundagården står med i Skara stifts kyrkliga jordebok från 1540. Sedan 1542 består Lundegården av två hemman, Västra och Östra eller Nedre och Övre, båda prästehemman. Namnet kommer från ordet lund och det har funnits lövskog på platsen. Mölarp var ett prästehemman på ½ mantal enligt Skara stifts kyrkliga jordebok från 1540. Första ledet i namnet kommer från det fornsvenska namnet på kvarn. Sista ledet i namnet är en förenkling av ordet torp som betyder nybygge eller utflyttad gård. Namn med ändelser på -arp eller -torp kommer från söderifrån under slutet av vikingatiden.

För det som tidigare var en by, Prästegården, Sik, Sölebo och Lundegården finns det historiskt kartmaterial från 1646 i form av en geometrisk avmätning samt storskifteskarta från 1795. Över Mölarp finns det bara en geometrisk avmätning. De geometriska avmätningarn gjordes troligen för att inventera hur mycket befolknigen och jordbruket kunde beskattas under stormaktstiden. De är därför rika på beskrivningar av landskapet. Hägnaderna är utritade samt läget för bebyggelsen. Dock är inte husen inmätta då de inte låg i fokus för kartorna. Själva avmätningarna är svåra att passa in på en modern karta då de inte är så precisa.

Bearbetad och rektifierad karta över Fristads by från 1646. © Riksarkivet.

Lundegården gör av med 4 och 6 2/5 tunnor utsäde på dess åkergärden. Varje gård kan bärga 16 lass hö var på sina ängar. Övergården har 500 humlestörar och Nedergården 600. Skogen består av nödtorftigt timmer och gjärdselvirke. Fiske och bete till boskapen är gott. Nedergården har även en kvarn i Viskan, som innan kartan ritades gick årligen. Prästegården gör av med 21 2/5 tunnor i utsädet och bärgar 60 lass hö. Prästegårdens kvarn i Viskan går året runt. Sölebo gör av med 3 3/5 tunnor utsäde och kan bärga 16 lass hö. Till gården hör 300 stänger med humle och i skogen finns det nödtorftigt timmer, gärdselvirke och svedjemark. Fiske och mulbete är gott. Alla åkrarna brukas med ensäde på jorden som består av svartmylla. Mölarp gör av med 4 1/5 tunnor utsäde på sin ensädes brukade sand- och mulljord och bärgar 16 lass hö årligen. Kartorna ger en tydlig bild av samarbetet mellan de ovan nämnda hemmanen då de alla ligger inom samma hägnad och därför delar samma rytm och rutin när det gäller sådd, skörd och efterbete. Åkrarna ligger samlade runt de olika hemmanens gårdstomter. Landskapet består till största del av ängsmark och beteshagar med varierande fuktighet och vegetation. Små buskar eller stora stiliserade träd är utritade i ängen eller hagarna, det finns även en del enebackar. Hårdvallsängen var den mest artrika marken och gav ett näringsrikt och eftertraktat hö. Utmarken ligger runt om hemmanens inäga.

Bearbetad och rektifierad storskifteskarta över Fristads by från 1795. © Lantmäteriet.

Storskifteskartan från området visar en mer exakt bild av landskapet med bättre inmätta gränser och mer detaljerade beskrivningar av områdena. Syftet med storskiftet var att bönderna skulle byta markområden med varandra för att göra större sammanhängande åkrar som kunde brukas mer rationellt. Därför mättes och skattades mycket små områden ås det blev rättvist efter bytet. Nu är även byggnaderna avritade på sina respektive gårdsplaner. Prästegårdens byggnader strukturerade runt två gårdsplaner. Även kålgårdar och trädgårdar är utritade och varje åker och äng har ett namn. Konstigt nog har åkermarken inte expanderat mycket på ängens bekostnad som är normen. Tvärtom har delar av åkrarna övergetts från 1646 och benämns 1795 som ödeåkrarna. I åkrarna finns många rösen och andra impediement utritade som renar och diken. Många av dessa klassas som äng då hö bärgas ifrån dem. Sik, Lundeby och Prästegården har tydliga fägator som leder boskapen till och från den omgivande gemensamma utmarken.

1799–1801 och 1898 skiftades utmarken till Fristads socken. Efter skiftet fick varje hemman sin egen utmark som de kunde bruka som de ville. Kartan från 1799–1801 visar att Mölarp har intagor som åkrar på utmarken, laga skifteskartan från 1898 och den häradsekonomiska kartan från slutet av 1800-talet visar att dess har utökat till större åkrar. På utmarken syns också en del bebyggelse av lägre ståndsbebyggelse i from av backstugor och torp. Det moderna skogsbruket med granplanteringar och trakthyggesbruk blir möjligt och vanligt under mitten av 1900-talet. Jordbruket vid sekelskiftet 18–1900 har nu rationalliserats och nya redskap och metoder gör att åkrarna blir större och mer sammanhängande. Åkerrenar och öppna diken försvinner så att större redskap och senare, traktorer, kan manövrera. De tidigare odlingsrösena plockas bort och används i de stenmurar som byggs i de nyskiftade raka gränserna.

De lämningar av det historiska landskapet som vi kan se idag i området är många. Kulturhistoriska lämningar går att hitta på Riksantikvarieämbetets fornsök. Värdefulla naturmiljöer finns med i ängs- och hagmarksinventeringen. Flera lämningar från stenåldern i form av fyndplatsesr, boplatser och gravar finns vilket visar lång hävd av landskapet i området. Kungagraven är en hällkista som ligger öster om Mölarp, den har använts som en markering i gränsen mellan Fristads och Gingri socknar. På den låg ett femstenaröse och på storskifteskartan över utmarken kallas den Hjättestugan och på Häradsekonomiska kartan står den med som gånggrift. Vid Fristads Prästegård finns det punktobjekt som är registrerade som hög och fornlämningsliknande lämning. Vid en jämförelse med den geometriska avmätningen från 1646 finns det här det som ofta benämns som ättebackar. Det är vanligt att kyrkorna är placerade i närhet till just äldre kultplatser.

Det finns också flera fornåkrar i området. Dess ligger ofta på mark som 1646 inte är i bruk, vilket betyder att de rensats och odlats upp tidigare. Viskan har betytt mycket för området, dess vattenkraft har använts under lång tid. Den geometriska avmätningen från 1646 visar två kvarnar på Mölarps ägor, på storskifteskartan över inägorna från 1795 är en av dem borta och en annan har tillkommit på södra sidan Viskan mer öster ut. Storskifteskartan över utmarken från 1799–1801 benämner denna som Krycklinge och är skattelagd kronoskattekvarn. Den häradsekonomiska kartan visar Krycklinge kvarn, Lövåsens såg, Mölarps kvarn, ett mejeri och en såg, alla på Mölarps mark. Den sistnämnda sågen är idag ett fornlämningsområde.

Ängs- och betesmarkinventeringen visar fyra inventerade objekt i området. En är aktuell för restaurering vid Lundagården. Två områden betas och sammanfaller med ett område med fossil åkermark. Floran där är Trivial. På Mölarps mark ligger en ö som idag är bra hävdad med slåtter. Floran bland annat av brudbröd, backsippa och backtimjan. Silvertisteln växer även här vilket troligen har kommit med spannmål som skulle malas i kvarnen. Ett par döende hamlade askar finns även på ön. 1646 beskrivs ön som stenig ängs- och beteshage och låg på Mölarps inägor. Hävdades då troligen med slåtter, lövtäkt och efterbete.

Fristads Hembygdsförening vill lyfta fram området i och runt den gamla kyrkbyn Fristad, alltså Fristads prästgård med gårdarna Sölebo, Sik, Östra och Västra Lundagården samt Mölarp.

På Mölarpsområdet vid Viskan äger föreningen Mölarps kvarn, som köptes av Skara stift år 2000 samt Lövåsens såg, som förvärvades 2016. Både kvarnen och sågen har renoverats och är i funktionsdugligt skick. Vi mal mjöl på Mölarpsdagen i maj, och ramsågen är i gång på sågdagen i början av september.

Vi vill inom ramen för en studiecirkel dokumentera området på olika sätt med hjälp av intervjuer, fotografier och kartmaterial. Det finns ett par tre personer i 95-årsåldern, som växt upp och bott i anslutning till Mölarpsområdet, och det finns minnen från arbetet på kvarnen och sågen. Med hjälp av intervjuer och minnen kommer vi att redovisa Mölarpsområdets utveckling från ängsmark och utmark till industriområde och därifrån till naturreservat och strövområde, som det är i dag. Bilder och film är viktiga komponenter. Inom ramen för projektet planeras också en utbildning till natur- och kulturguide för intresserade studiecirkelmedlemmar. Fristads Naturskyddsförening ät där en tänkbar samarbetspartner.

Ett annat tema är förhållandet mellan kyrkbyn och stationssamhället. Kyrkbyn var ju ett slags centralort omkring 800 år innan samhället kom till. Gården Sik i Fristads kyrkby arrenderade ut och sålde mark på 1800- och 1900-talet till dem som ville uppföra hus i Fristad. Vi har haft och planerar vandringar i ”gamla Fristad”, och det finns tavlor med äldre bebyggelse, som vi har som utgångspunkt. Kanske kan också en guide för vandringar växa fram.

Det sista temat är den planerade bergtäkten i området som oroar. Vi vill följa frågan och hur den kan påverka hela det område som vi undersöker, bl. a. den gamla prästgårdsmiljön och reservatet. Vi skulle också vilja lyfta fram de många bronsåldersrösena och domarringen i sluttningen mot Viskan alldeles intill den planerade täkten, ett område som de flesta inte känner till i dag. Guidning i området är en central fråga. Flera medlemmar bör kunna rycka in som guider och ledare för vandringar, när detta efterfrågas av besökande. Vidare bör information bli tillgänglig i broschyrform med QR-kod eller på annat sätt.

Deltagarna i projektet samlas och uppgifterna fördelas efter varje deltagares intresse. Vi hoppas att vi så småningom kan samlas regelbundet utomhus, men annars håller vi kontakt digitalt och per telefon.

Länge har vi haft kontakt med skolan, och lärare och klasser på Asklandaskolan är intresserade av att medverka. De gör besök på folkhögskolans lantbruksmuseum för att se, hur människor levde förr. Deras tankar om framtiden kommer att vara en del av vårt projekt.

Hösten 2020 hade vi två klasser i åk 3 på besök vid Mölarp. Vi ville ge en bild av hur det var när de första Fristadborna kom hit och också av den första industrialiseringen vid Mölarp. Studiebesöken ägde rum i slutet av september 2020. Två grupper med vardera 20 elever kom på besök ett par förmiddagar. Medhjälpare var Wiviann Bergsten, Britt-Marie och Sven-Åke Johansson, Leif Lorén och Ann-Britt Boman. Vi fick också besök av Jessica Bergström från Västra Götalandsregionen.

Eleverna kom på morgonen gående från Asklandaskolan till Mölarp och samlades där. Wiviann Bergsten och Britt-Marie Johansson, tidigare lärare, tog med barnen till fornåkern och den s.k. Kungagraven, en hällkista från stenåldern. I fornåkern har man hittat mycket flinta, och den är antagligen en stenåldersboplats ovanför Viskan. Det finns sägner om en kung, som efter ett slag förlorade sin krona, när han gick över Viskan och sedan dog och begravdes i Kungagraven, som hällkistan kallas.

Därefter var det dags för matrast nere vid Mölarp. Så delades gruppen, så att hälften gick till kvarnen och hälften till Lövåsens såg. Sedan bytte grupperna. Ann-Britt Boman visade och berättade om kvarnen och om vattenhjulet, som var i gång. Leif Lorén och Sven-Åke Johansson berättade om ramsågen och körde i gång den, en häftig upplevelse.

Vi försökte ge en bild av då och nu och även med blickar mot framtiden. Detta har sedan följts upp, och barnen har sedan funderat över följande frågor.

1. Vad ser du för skillnader i området förr och nu?
2. Vad var det som var bättre och sämre, om man jämför förr och nu?
3. Hur ser området kring Mölarp ut om 50 år, tror du?
4. Vad skulle du önska att området användes till i framtiden, om ca 50 år?
5. Hur kan man utveckla området, så att det passar för kommande generationer?

Många barn betonade, att hällkistan funnits länge. De nämner även, att kvarnen och sågverket har funnits under en längre tid, även om de inte används på samma sätt nu. Naturen var likadan med åkrar, gräs och vatten. De nämner just Viskan som en gemensam faktor. Det går fortfarande kor och betar här.

Bland det som skiljer förr och nu nämns ofta förekomsten av elektriciteten, Några nämner skillnader i fråga om hur kvarnen och sågen drivs. Vattenkraft var det vanliga under flera hundra år, och ett vattenhjul har rekonstruerats vid kvarnen. Ramsågen drivs däremot av el.  Någon noterade, att hjulet som drev sågen är kvar. Det är delar av turbinen, som har tagits till vara.

Toaletterna nämns som en skillnad. Vidare talar man om att nu kan turister och skolor komma och titta på kvarnen och sågen. Vägarna är annorlunda med bilvägar nu i stället för hästvägar. Andra nämner mer allmänna faktorer som att sport och resor inte fanns förr och att det var mera krig.

Naturen var bättre, och man var mera rädd om sin miljö. Det är bra att Mölarp blivit ett naturreservat. Andra menar, att det är bra att vi har mer saker nu, och att vi kan syssla med sport och att vi har el och lampor. Någon säger, att det är bra att vi kan ha kvarnen kvar.

Svaren på vad som var sämre förr handlar om samma saker. Flera av barnen betonar, att det fanns ingen el. Krig, miljöförstöring och föroreningar av Viskan är lite svåra att placera i dimensionen förr – nu. I alla fall konstateras, att det är dåligt, att vi åker bil.

Frågorna om framtiden vänder sig naturligtvis till barnen, som är framtiden.

– Som det gör nu men lite förändringar eller en lekplats.
– Vi tror att det kommer se ut likadant. Det har ju varit samma i 400 år.
– Jag tror att det blir en djurpark.
– Då tror jag att det ska vara en stad där.
– Flera hus med grejer från förr.
– Jag tror att det blir en ridskola.
– Jag tror att det ska vara mera träd och längre gator.
– Att de kommer att bygga om allt och bygga hus och sånt.
– Andra svar talar om ett stort slott, sportbilar och bilparkeringar, om en skola och om väldigt rent vatten.

– Det ska fortsätta att se ut så här, tycker jag. Men vi vill att det ska vara mer djur som går där.
– Samma sak som nu!
– Ett naturreservat med träd.
– Jag önskar att Mölarp blir ett naturreservat om 50 år!
– Vi vill att det ska se samma ut som i dag.
– Jag skulle vilja ha en forntidsby, skjuta pil, åka kanot och leta saker.
– Ett museum med gamla saker från Mölarp.  Skola.
– Ett museum, ett jättestort med massor av saker,
– Att en del är en djurpark, en annan del är lite pyssel och lite stigar, där man kan gå promenader.
– Jag vill ha mina hundar där.
– Ett stall med hästar och andra djur.
– En ridskola med ridhus.
– En ridskola tror jag med hästar och ridhus.
– Det är olika stationer, t.ex. gaming, djur och såna saker.
– Det hade varit kul med en vandringsled.
– Andra svar handlar om fotbollsplan och megadanshus och köpcenter.
– Någon tänker inte bara på Mölarp utan på hela världen och säger: Att man fraktade vatten och mat till fattiga människor.

Där kommer svaren tillbaka om en lekplats men också om en skola, ett museum, en bondgård med många djur eller ett köpcenter. Någon talar om ett gaming-centrum och t.o.m. en flygplats. Men det finns andra tankar.

– Jag vill att det ser ut som det gör nu. Det är fint.
– Mer träd för vi har en dålig miljö.
– Vi vill ha det som nu, kanske ett kafé.

Vi gjorde i somras intervjuer med besökare till Mölarp, och svaren där överensstämmer ibland med barnens tankar. Ett kafé vore fint och också utvecklade vandringsleder, kanske med några attraktioner för barn. Mölarp har många möjligheter.

För mer information om Fristad hembygdsförening klicka här