Utredningsområdet ligger i Guhems, Friggesåkers, Torbjörntorps och Bjurums socknar och är uppdelat i tre olika områden runt Jättene, Torbjörntorp och Stora Bjurum. Alla ligger i Falköpings kommun och Gudhems härad. Landskapets karaktär är backlandskap runt platåbergen. Gudhems härad som står med i Västgötalagen från 1200-talet och dyker därefter frekvent upp i det skriftliga materialet. Tillsammans med Frökinds, Marks, Vilske och Ås härader utgjorde de Gudhems bo, benämnt efter kungsgården i kyrkbyn Gudhem. Gudhems kyrka byggdes mellan 1160 och 1200 och plundrades och brändes på 1560-talet. I byn ligger även nunneklostret som finns med i ett medeltida brev från åren 1168—1177. Efter reformationen 1527 drogs klostret in till kronan, två år senare eldhärjades det vid en olycka. Nedan redovisas området runt Jättene by.

Det ungefärliga utredningsområdet omfattar Jättene bys ägor.

Byn Jättene står med i ett medeltidsbrev från 1253 och stavas då Gethtini. 1546 var byn uppdelad under Friggesåkers socken med två frälsehemman, tre klosterhemman och ett domkyrkohemman. Ett skattehemman, ett frälsehemman, och fem klosterhemman under Gudhems socken samt ett prästhemmen i Torbjörntorps socken. Friggesåkers socken står med i ett pergamentbrev från 1390 i Svenska Riksarkivet. Namnet betyder Friggs åker. Frigg var Odens maka och åker betyder här en plats där man bedriver fruktbarhetskult.

Namnet Jättene kan delas upp i två delar, första ledet kommer troligen från det fornsvenska ordet gatt som kan tolkas som smal öppning. Sista ledet kan tolkas som vin, betesmark. Byn låg från början på höjderna på ömse sidor om en ringlande bäck. Byn är idag uppdelad i Friggesåkers socken med gårdarna:

Näregården 1 skattehemman, namnet kommer från den ”nedre” gården. Folkagården, ½ skattehemman av mansnamnet Folke. Holmagården, ½ skattehemman. Namnet kommer troligen från ordet holme som betyder upphöjning i eller vid sankmark. Stora Backagården, ¾ skattehemman och Lilla Backagården ¼ skattehemman. Lilla Övergården ½ skattehemman och Stora Övergården 1 mantal frälsehemman. Korvagården 1 mantals skattehemman, namnet kommer troligen från mansbinamnet Korve. Kallas även Jutagården med betydelsen ”man från Jylland”. Skinnaregården på ½ skattehemman, namnet kommer från yrket skinnberedare.

Gudhems socken med gårdarna: Olof Andersgården på ett mantal skattehemman, kallas även Skattegården. Oluf Andesonn är åbo i jordeboken från 1685. Rumpegården ½ skattehemman, gården låg vid en snip av byns mark i nordväst vilket förklarar namnet rumpa, bakdel/svans. Hedegården ¼ skattehemman, namnet kommer från ordet hed. Jäppagården 3/8 skattehemman, namnet kommer från mansnamnet Jäppe. Bossgården 1 frälsehemman, namnet finns på många platser men är oförklarat.

Rektifierad avmätning av Jättene från 1644.

Byn Jättene finns med i det historiska kartmaterialet i en avmätning från 1644 och består då av 15 gårdar, samma antal som senare men med andra namn. På denna kartan tillhör även Drygstorp byn, och räknas in de 15 vilket betyder att en gård har tillkommit senare. Större delen av bebyggelsen ligger samlad på en bytomt runt en bäck som rinner ner från Mösseberg i väster utom Skattegården och Drygstorp som ligger lite utanför till öster. Tomten avgränsas med en trägärdesgård som fortsätter runt inägorna och skiljer mot utmarken i öster. Gärdesgårdens sträckning tyder på ett samarbete med närliggande byar då den inte skiljer inägorna år. Från utmarken går en trattformad fägata in mot bytomten. Den enda väg som är utritad går att skönja från byn söderut. Troligen är detta landsvägen mellan Gudhem och Falköping. Större delen av åkrarna ligger runt bebyggelsen utom några åkergärden som ligger ute i ängen till väster. Åkern brukas som ensäde och består av sand och svartmylla. Ängen är till största delen lokaliserad i väster upp mot de kuperade markerna mot Mösseberg. En tunga av äng fortsätter bortanför Drygstorp österut mot Håkantorp. Protokollet beskriver ängen som tuvig staggäng eller hårdvallsäng. EN del av ängen är överväxt med buskar, vilket kan tyda på skottskogsbruk. Två områden med träsk och moras klassas som onyttig mark. Söderut fortsätter byns ängar på ett nytt kartblad. Här finns även en äng som ägs av Falköping och kronoängen Tingshögen.

Gårdarnas ängar producerar hö, allt från 10–40 lass är redovisade. Fyra gårdar har även humlestänger, 200–300 stycken är vanligt men Bossgården redovisar 1000 stycken. Inom byns marker finns det även 8 ängar och åkrar som ägs av andra gårdar i Friggesåker socken.

Rektifierad avmätning över Bosgården från 1692.

Nästa karta från byn är från 1692 över Bosgårdens ägor. Inte mycket skiljer sig från den tidigare kartan, utom att gårdarna norr om bäcken nu har en gärdesgård som ringar in dem, förut var det öppet västerut mot ängen. En gärdesgård fortsätter även mot ängen söderut så det är troligt att gårdarna där även har en gräns mot ängen. Nu är även två vägar utritade från bytomten väster- och söderut över ängen.

Laga skifte sker i Jättene år 1847. Flera av gårdarna får nu flytta ut från byn till nya lägen. Protokollet beskriver grundligt alla marker, även gårdarnas byggnader redovisas. Runt gårdarna finns både träd- och kålgårdar. I byn finns även en tå med torpbebyggelse och täppor för obesuttna. Landsvägen mellan Gudhem och Falköping passerar öster om byns tomt, troligen har den dragits om från det att avmätningen gjordes 1644.

Laga skifteskarta över Jättene från 1847.

Fördelningen mellan åker och äng har inte ändrats mycket från avmätningen från 1644. En del lyckor har tagits upp i ängen men huvuddelen av åkern har samma avgränsning som 1644. En del av åkrarna har fortfarande äldre utseende och är tegformade med odlingsrösen i dem. Ängsmarken väster om byn upp mot Mösseberg benämns Utängen, den som tidigare var överväxt med buskar. En stor del av ängsmarken i norr har tillfallit Gudhems ägor.

Nu är även utmarken öster om byn utritad på kartan och benämns Gamla heden. Ett utmarksskifte på Mösseberg tillfaller nu Jättene som består av hårdmark, berg och dråg. Upp till utmarken på berget går en väg från byn.

I slutet av protokollet står en uträkning för vad hela förrättningen kostat i och med resor och traktamente mm. för lantmätaren och dennes elev Winge.

Den häradsekonomiska kartan från slutet av 1800-talet visar en fullåkersbygd. Nu har större delen av den tidigare ängen odlats upp till åker. Vissa marker längs vattendragen och de lägre partierna brukas dock fortfarande som sidvallsäng. Sluttningarna upp mot Mösseberg brukas troligen som slåtteräng på de ställen det går, troligen också beväxta med lövträd.

Häradsekonomisk karta över Jättene från slutet av 1800-talet.

En del av bebyggelsen har brutits ut ifrån bykärnan och flyttat ut på slätten på de nya markerna efter laga skifte. Ett nytt vägnät har anlagts för att nå till dessa. Större delen av tåbebyggelsen som fanns i byn har spridits ut längs vägarna upp mot Mösseberg. Ett område på Mössebergs sluttning som tillhör Friggesåker bebos bara av obesuttna i backstugor och soldattorp. Längst i söder, på det som tidigare var ängsmark som ägdes av andra byar har två gårdar flyttats ut, några backstugor finns även där.

Dagens Jättene är ännu mer fullåkersbygd än vid slutet av 1800-talet. Stora åkrar breder ut sig med få impediment eller biologiska reservoarer. Byns marker har varit bebodda under mycket lång tid vilket syns i alla de fornlämningar och fyndplatser i området, några har tagits bort under den agrara revolutionen, se figur 1. Stenkammargravar och flintskäror från stenåldern tillsammans med stensättningar och högar vittnar om den långa historien. Södra delen av den gamla ängsmarken huserar idag Falköpings sjukhus. Den torpbebyggelse som fanns i norr i ett eget skifte på Mösseberg tillhörde under 30-talet Falköpingsstad. Idag finns inga spår på kartan eller skydd för den. Några av gårdarna och backstugorna på slätten har även försvunnit. En del av den bebyggelsen för obesuttna på väg upp mot Mösseberg från byn finns kvar än idag.

De biologiska naturvärdena finns på sidan av Mösseberg, först och främst i de rikkärr som bildats av bergets kalkrika lager. Det mest värdefulla områdena är skyddade av naturreservaten Jättenekärret och Mössebergs östsluttning. Jättenekärret har brukats som slåtteräng länge. Vid laga skifte benämns det som Bosgårdens hage och brukas som mossvall. Under 1900-talet har det betats. 1644 är jättenekärret ett av de områden som beskrivs som odugligt träsk och moras. Den kronoäng som 1644 kallades Tingshögen är idag en fornlämning där det på senare tid planerats en syrenberså på högen.

En regnig dag i slutet av september besökte åk 3 i Gudhemsskolan Jättene by utanför Falköping för att få lära sig hur livet där var på farfarsfars tid. Efter fika och en kort introduktion delades klassen i tre grupper. En grupp fick lära sig om hur det gick till när de jordägande bönderna i byn samlades till byastämma och fattade beslut tillsammans. En del av marken kring byn nyttjades gemensamt och det var därför viktigt att alla bönder var överens om reglerna kring detta. Barnen fick rösta om vem som skulle få anställning som smed och som vallpojke. En annan grupp fick besöka byasmedjan och se på när smeden arbetade. Den som vågade fick själv testa att hålla i hammaren och forma järnet. Den tredje gruppen fick promenera till Folkagården, där det finns ett hus som är bevarat och inrett ungefär som det såg ut på 1930-talet. Där fanns många intressanta föremål och bilder att titta på och barnen förundrades över att man bara hade kallvatten och att det saknades toalett inomhus. Grupperna roterade mellan de tre stationerna, så att alla fick ta del av hela upplevelsen.

Efter besöket kommer barnen att skriva texter om framtidens landskap, som de sedan kommer att dela med sig av till hembygdsföreningen, som kommer att publicera några av dem i sin medlemstidning Axet.

För mer information om Gudhemsbygdens hembygdsförening klicka här