Herrljunga hembygdsförening har valt att jobba med ett område som stämmer överens med markerna till Herrljunga och Vreta gamla byar.

Arbetet i föreningen påbörjades november 2019 då personal från Kulturutveckling, dåvarande Västarvet, var på ett första besök. Vid detta tillfälle presenterades Landskapsobservatorium Västra Götaland av Andes Nilsson, Robin Eriksson och Jessica Bergström som också gav en förklaring till vad projektet hembygden och landskapet innebär.

Föreningen delade därefter upp sig i olika arbetsgrupper med olika fokus och fortsatte arbetet själva. Kartmaterial har efter hand skapats för att bistå i arbetet. I det rådande läget med Covid-19 har föreningens arbete bromsats ner då stor del i processen går ut på att utbyta kunskap på möten.

Det finns bra historiskt kartmaterial över Herrljunga och Vreta. Den tidigaste kartan är en geometrisk avmätning över Vreta och är från 1720. Kartan visar platserna för Vretas gårdar, ängar och åkrar. Vägen genom byn är även utritad och har samma sträckning som dagens.

Bearbetad geografisk avmätning av Vreta från 1720. © Lantmäteriet.

Byn Vreta nämns första gången i skriftliga källor 1540 i Skara stifts kyrkliga jordebok och hade då 6 gårdar. Vreta ligger på norra sidan Nossan medan Herrljunga ligger på södra. I östra kanten av byn går fägatan där boskapen drevs till och från utmarken på bete. Herrljunga benämns år 1293 första gången. Namnet kan betyda “bosättningen på ljungmarken”. Från början fanns det 6 gårdar i byn men Prästegården har med tiden tillfallit.

Vretas gårdar har länge varit utspridda mot byns östra kant mot den gemensamma utmarken medan Herrljungas gårdar legat samlat i kyrkbyn, även den i kanten av inägan. Storskifteskartan från 1800 visar inägan för de båda byarna med åkrar och ängar. De fuktiga markerna närmast Nossan har använts som slåttermarker, kartan visar även ängar med målade träd i vilket kan betyda att det även bedrevs lövtäkt där. Vid år 1800 fanns det två kvarnar i Nossan.

Bearbetad och rektifierad laga skifteskarta över Herrljunga och Vreta från 1867. © Lantmäteriet.

Laga skifteskartan från 1867 är den tidigaste kartan som även visar utmarken och då även Härsberget som låg på utmarken. På de 67 år sedan storskiftet kan vi se att åkermarken har expanderat. Ofta på ängens bekostnad. Detta är möjligt med nya metoder och idéer inom jordbruket. Kartan visar var de nya gränserna går efter skiftet men bebyggelsen ligger fortfarande samlad på tomterna som den gjort i flera hundra år. Genom byns marker är det utritat vilka marker Västra stambanan kommer byggas på.

På den häradsekonomiska kartan från slutet av 1800-talet ser man vart byggnaderna byggdes eller flyttades efter laga skifte. Åkern har expanderat ännu mer, vilket har varit möjligt då varje bonde kunde bestämma själv över sina marker och inte var bunden till att rätta sig efter byalagets planering av markerna. Vid slutet av 1900-talet har nästan all ängsmark försvunnit. På denna karta har den ny kyrkan byggts och Herrljunga stationssamhälle vuxit fram. 

Arbetet är organiserat i studiecirkelform där flera delprojekt arbetar parallellt och återsamlas månatligen.

Föreningarna har enats om en avgränsning när det gäller den historiska forskningen. Vi utgår från Herrljunga gamla by, belägen intill ån Nossan (som vattenled spelade ån troligen stor roll vid anläggandet av byn) och vår hembygdspark Haraberget, vid tiden före det Laga skiftet under 1850-talet. Hembygdsparken utgör i själva verket utmarken till den gamla byn med vissa lämningar av tidigare bebyggelse. Vi tänker oss också göra ett tidsnedslag tiden efter för att se hur denna reform påverkade. Strax efter skiftet etablerades också Västra Stambanan med stationsbyggnad på byns yttre marker, ca två kilometer väster om den gamla byn. Släktforskarna tar sig även an den äldre bebyggelsen kring Vreta by och marker i samarbete hembygdsföreningen.

Parallellt med detta svarar HHBF:s medlemmar för att identifiera befintliga byggnader och lämningar för att i ett senare skede kunna märka ut dessa med skyltar försedda med QR-kodning. Skylten i sig ska sammanfatta det viktigaste, medan QR-koden ska möjliggöra fördjupning, kartor och foton. Arbetet bedrivs med stöd av antikvarien Robin Eriksson avseende äldre kartmaterial och möjligheten att digitalt lägga olika kartlager på varandra.

En av medlemmarna i HHBF bygger, med utgångspunkt i gårdsforskning och skifteshandlingar, en modell av Herrljunga gamla by vid tiden före skiftet. Tanken är att modellen ska illustrera utseende och förändring och vara utgångspunkten i organiserade vandringar för att beskriva landskapets och samhällets omdaning. Järnvägen är en del i detta och HHBF:s fotosektion Bygdefotograferna arbetar för närvarande med en film om hur de tre olika järnvägslinjerna som möts i Herrljunga bidragit till export av jordbruksprodukter och utgjort en förutsättning för industrialiseringen av samhället och Sverige.

Vi planerar vidare för att ”fråga dem som minns” avseende äldre bebyggelse, människor som verkat i trakten och även fakta som inte alltid tas om hand, så kallade immateriella värden. Dessa intervjuer kan med fördel filmas, därmed fortsätts en tradition av filmning som föreningens medlemmar varit en del av ett tiotal år. I föreningens arkiv finns också ett antal filmer som beskriver byggnader, traditioner och föreningens utveckling från tidigt 1940-tal och framåt, vilka kan komma att användas.

Med hjälp av LOVG:s projektledning och pedagog har det skissats på ett upplägg som involverar barn. Pedagoger från vår lokala skola, Horsbyskolan, har sammanträffat med HHBF och LOVG:s projektresurser vilket resulterat i tre aktiviteter (tvätta på gammalt vis vid med tvåltillverkning, landskapsvård med hjälp av ängsblommefrön (tillhandahållna av Naturhistoriska museet i Göteborg) samt möjlighet att åka vagn (HHBF har ett antal äldre hästvagnar). Tanken är att skolbarnen på detta vis ska få en inblick i vattnets, landskapets och transporters betydelse i äldre tid.

HHBF har en idé om att utifrån äldre skriftligt etymologiskt material göra en förteckning över äldre ord och uttryck använda i trakten, som ett exempel på immateriella värden som förändras över tid.

När det gäller naturvärden och naturarvsfrågor vill HHBF fortsätta ett redan etablerat samarbete med Naturskyddsföreningens lokalavdelning i Herrljunga samt Herrljunga trädgårdsförening för att beskriva områdets utveckling.

Tillsammans med övriga LOVG-piloter har vi ansökt om medel från Riksantikvarieämbetet för att finansiera arbetet (modell, skyltar, tryckta alster etc). Föreningen bedömer att det finns behov av att med externa medel finansiera en del av tänkta åtgärder. Ska projektet skalas upp för att omfatta fler föreningar behöver finansieringsfrågan lösas ut som smörjmedel och morot för de inblandade. Detta behöver tas omhand från centralt håll, då kunskap om ansökningsförfarande etc kan vara ett hinder för ett flertal föreningar.

Slutligen måste sägas att LOVG ger en skjuts till och verkar som en katalysator för en del av de planer som föreningen sedan långt tid planerat. Egentligen är det endast fantasin och tid för förverkligande som sätter gränser för arbetet. Möjligen kan förhandenvarande omständigheter stäcka (omfattande samlingar av människor, skolklasser, praktiskt arbete m m), projektets framdrift, men det är f n svårt att sia om.

Frågor om arbetet hänvändes till projektledaren Annika Johansson eller till HHBF:s ordförande Peter Backenfall.

Herrljunga hembygdsförening har valt att samarbeta med två skolklasser i åk 5 i Horsbyskolan. Den här dagen kom båda klasserna på ett första besök. Annika från hembygdsföreningen höll en presentation om hur Herrljunga såg ut för 200 år sedan och hur samhället har förändrats sedan dess. Barnen fick berätta vilken del av samhället de bodde i och många blev förvånade över att platsen där just de bodde inte hade varit en del av Herrljunga särskilt länge. Herrljunga var från början en liten by bestående av några gårdar som brukade jorden runt om kring gårdarna. Men samhället har vuxit och förändrats, framför allt genom två stora händelser. Laga skifte på 1800-talets början ledde till att gårdarna flyttades. När järnvägen kom och stambanorna byggdes kom Herrljunga att bli en viktig knytpunkt, eftersom två banor korsades här. Det ledde till att samhället växte betydligt.

Barnen fick också lära sig om hur människorna i Herrljunga levde för 200, 100 och 50 år sedan och fick se exempel på hur man bodde och vad man arbetade med. Vid nästa träff, i mitten av maj, är planen att eleverna ska få prova på livet förr genom praktiska övningar. I planerna ingår också att eleverna ska arbeta vidare i skolan med att fundera på hur de tror att det kommer att se ut i Herrljunga om 50 år.

I mitten av maj var det dags för åk 5 i Horsbyskolan att göra sitt andra besök i hembygdsparken på Haraberget. Den här gången förlades hela skoldagen här och fylldes med aktiviteter. En klass per dag fick besöka parken och känna på hur det var att bo, odla, tvätta och förflytta sig här för ungefär hundra år sedan. Klassen delades in i små grupper som cirkulerade mellan fyra olika stationer. De fick gå en guidad tur i stugorna i parken, gräva och så ängsblommor, tvätta på traditionellt vis utomhus, se hur hästdragna vagnar såg ut och köpa tågbiljett i Herrljungas första stationshus. Och under tiden pratade vi om hur livet och förutsättningarna har förändrats under de senaste 150 åren. Nu ska barnen skriva ner sina tankar om hur de tror att det ser ut i Herrljunga om 50 år och hur landskapet används då. Efter sommaren träffas föreningen och klasserna igen.

För mer information om Herrljunga hembygdsförening klicka här