Hembygden i landskapet

En del av landskapsobservatorium Västra Götaland

I landskapet finns så mycket mer än rena ekonomiska värden som de planterade granarna i skogen och grödorna på fältet. För de flesta har landskapet förlorat sina nyttoorienterade värden, alla behöver inte jaga, plocka bär eller bruka åkrarna för att få mat på bordet. Synen på dessa värden har förändrats i takt med att samhället har utvecklats och i dag fungerar de som symboliska och idealistiska värden. Istället används landskapet till exempel för rekreation och motion. Hembygden kan utnyttjas passivt genom att se ut genom köksfönstret eller aktivt genom att jaga, rasta hunden eller ta en löptur. Hur den än nyttjas speglar den människorna som bor där och de formar landskapet efter sitt nyttjande.

För att lyfta fram ett områdes lokala särprägel och ickeekonomiska värden bör invånarna i området involveras. De kommer ge andra slags beskrivningar av landskapets innehåll än vad experter utifrån kommer göra. Lokala traditioner, typiska husdjursraser, hantverk, recept, dialekter, musik och berättelser är alla viktiga tillsammans med den levande historien om invånarna som brukat och brukar marken, för att se hela landskapets karaktär. Arkeologiska undersökningar tillsammans med kulturgeografi, etnologi, studier av historiska kartor och floran är några av de ingångar som tillsammans kan ge en helhetsbild av landskapets värden. Välbefinnande uppstår när vi känner igen spåren efter människorna som brukat landskapet tidigare. Vi kan då identifiera oss och få en tillit till naturen och detta förstärker känslan av trygghet.

Förvaltningen för kulturutveckling arbetar tillsammans med HembygdVäst med det som vi kallar Hembygden i landskapet. Arbetet har börjat med fyra föreningar som är föregångare där vi tillsammans lär oss ett arbetssätt som vi kommer att ha nytta av under arbetet med fler föreningar och hembygden där. Ytterligare 10 ska engageras under 2020. Pilotstudien med de första fyra har till syfte att stärka människors medvetenhet om landskapets alla värden. Genom att förstå hur landskapet formats genom människan och naturen kan vi också påverka dess framtid på ett bättre sätt.

Arbetet med Hembygden och landskapet är indelat i ett antal steg.

Första steget är att dokumentera ett områdes historiska utveckling. För att göra det behövs en avgränsning i såväl landskapet som i tid. En linje på en karta för att beskriva vilket geografiskt område man tänkt sig i föreningen och ett årtal som tydliggör hur långt bakåt i tiden man tänker att man ska arbeta med. Denna avgränsning gör föreningen, gärna i samråd med Landskapsantikvarie Robin Eriksson från förvaltningen för kulturutveckling.

Andra steget är en nulägesbeskrivning av vilka natur- och kulturvärden som är synliga idag? Vad finns det för immateriella värden i landskapet? Hur nyttjar människorna miljöerna?

Fältbesök, studier av historiska kartor och drönarbilder tillsammans med intervjuer ska ge en flerskiktad bild av landskapet som kan hjälpa till vid värdering och framtida planering av landskapet.

Tredje steget görs tillsammans med en skolklass som får göra ett besök i landskapet och berätta hur de ser på framtidens landskap. Tanken är att skapa en aktivitet tillsammans med skolklassen. En aktivitet som kan marknadsföras i kulturkatalogen och där föreningen står som arrangör. Under arbetet med detta steg bistår Jessica Bergström, Utvecklare från förvaltningen för kulturutveckling.

Steg 1 – Historisk tid

• Göra en avgränsning på en karta som visar vilket område arbetet sker inom

• Bestäm hur långt bakåt i tiden ni ska gå. Sätt ett årtal!

• Beskriv området under den tid ni valt. Vem bodde här och hur levde de. Nyttjanden av landskapet på olika sätt.

Steg 2 – Nutid

• Gör en nulägesbeskrivning av samma område.

• Bestäm ett tidsspann som ni kan betrakta som nutid. Kanske 2000–2020 kan betraktas som nutid?

• Gör en liknande beskrivning av samma område som i steg 1 men ut ett nutidsperspektiv.

Steg 3 – Framtid

• Kontakta en skola och en lärare.

• Bjud in skolklassen till er förening.

• Berätta om vad ni gjort i steg 1 och 2.

• Låt skolklassen göra berättelser om hur de vill att framtiden ska se ut.

• Skapa en aktivitet tillsammans med skolklassen som kan komma ut i kulturkatalogen.

Historiska kartor

I Sverige har vi ett unikt kartmaterial som berättar hur landskapet har utvecklats från 1600-talet. I kartorna kan man utläsa gårdarnas lägen tillsammans med deras åkrar, ängar och betesmarker, detta kallas inägomarken. Åkrarna såddes med olika spannmål och i olika regionala system, ibland går detta att läsa i protokollen. Vid ensäde odlades all åker varje år, tvåsäde odlades hälften medan resten låg i träda, vid tresäde låg en tredjedel i träda. Hägnader delade in markerna i olika odlingssystem, vägar gick mellan gårdar och byar och fägator ledda boskapen ut på bete på utmarken. Skog brukades inte som idag utan den användes ofta som betesmark och låg på utmarken. Lantmäteriet har historiska kartor på sin hemsida.

Arkivstudier

I Riksarkivet kan man bland annat hitta uppgifter om befolkningsstatistik från 1600-talet och framåt, kartor och information om brandförsäkringar.

Kulturhistoriska lämningar

Riksantikvarieämbetets fornminnesregister ger en bild av vilka lämningar som hittats i området i form av bland annat vägstenar, fossil åker, lägenhetsbebyggelse och gravar.

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är viktig för att de ekologiska systemen ska fungera och i slutändan; att vi människor ska kunna leva på vår jord. I det historiska landskapet var artrikedomen rikare på grund av att jordbruket inte har rationaliserats och industrialiserats. Mellan åkrarna fanns det stenrösen, öppna diken, hamlade träd och ängar som slogs med lie. Ängar var en mycket viktig del i det historiska jordbruket. Från ängen tog man ho för att ge korna. Med hjälp av gödseln kunde man odla grödor på åkern. Ängarna är mycket rika på biologisk mångfald.

Biologiskt kulturarv

Biologiskt kulturarv är natur som berättar om människans historia. Det kan vara hela landskap med spår i naturen till speciella husdjursarter eller äppelsorter. Ängar är ett mycket bra exempel på detta då det är fler hundra års hävd av människan som har skapat de näringsfattiga men artrika miljöerna.

Immateriellt kulturarv

Är kulturarv som inte går att ta på. Traditioner, hantverk och berättelser ger ytterligare en dimension till landskapet.

Blanketorpet, Färgelanda – Södra Valbo hembygdsförening

Gården Blanketorpet ligger precis öster om samhället Färgelanda. Prydliga stenmurar och välbetade marker omgärdar gården som kom till platsen efter laga skifte.

Haraberget – Herrljunga hembygdsförening

Haraberget ligger på Herrljunga bys gamla utmark. De flesta av byggnaderna är ditflyttade ifrån omkringliggande landskap. Norr om Haraberget ligger Herrljungas gamla kyrka som förut var bykärnan innan samhället flyttade till tågstationen.

Heekullen – Kville hembygdsförening

Heekullen är en oskiftad gård med mycket lång kontinuitet som ligger på en bergsknalle i ett välhävdat kulturlandskap med spår av fägata och skvaltkvarn. Några hundra meter väster om gården skär E6:an fram igenom det Bohuslänska landskapet.

Logården, Mariestad – Odensåkers hembygdsförening

Logården ligger i Odensåkers kyrkby. Ner mot sjön Östen ligger ett unikt kulturlandskap med fägata, stenmurar, odlingsrösen, ängar och betesmarker. Kyrkbyn har flera byggnader som ligger på samma plats som innan skiftena och i utkanten av byn finns ett gravfält ifrån järnåldern.

Hembygdsföreningen Skarke-Varnhem

Hembygdsföreningen Skarke-Varnhem har inte valt något området att arbeta med än p.g.a. COVID-19. Föreningen har stor erfarenhet av att jobba med historiskt kartmaterial och har tidigare jobbat mycket med landskapet i området. Föreningen har aktiviteter och möten vid det gamla ryttartorpet Stenslund nära riksväg 49.

Fristads Hembygdsförening

Fristads hembygdsförening jobbar med ett område norr om Borås. Området sträcker sig från Fristads kyrka ner till Viskan där Fristads första industriområde låg som drevs med hjälp av ån. Området har flera kulturhistoriska lämningar och ett artrikt naturreservat med lång hävd.

Gudhemsbygdens hembygdsförening

Gudhembygdens hembygdsförening har inte valt något området att arbeta med än p.g.a. COVID-19. Föreningen är verksam i socknarna Gudhem, Östra Tunhem, Ugglum, Bjurum och Torbjörntorp. En samlingsplats för föreningen är den gamla skolan i Bjurum där de under transäsongen håller café.

Skara Gille

Skara gille har valt att jobba med Skara stad och dess omgivande landskap. Föreningens hembygdsgård är Båtmanshuset och ligger i närheten av domkyrkan. Huset tros vara det äldsta i Skara stad.

Tanums hembygdsförening

Tanums hembygdsförening har inte val något område att arbeta med än p.g.a. COVID-19. Föreningen äger sockenmagasinet i Tanumshede som används som museum, möteslokal och café.

Åmålsortens hembygdsförening

Åmålsortens hembygdsförening har inte valt något området att arbeta med än p.g.a. COVID-19. Föreningen driver Snarhögsgården med anor från 1805 som flyttades till Örnäsparken i utkanten av Åmåls tätort, nära Vänerns strand. Nere i Åmåls hamn ligger det gamla hamnmagasinet som idag är ett hembygdsmuseum.

Bokenäs hembygdsförening

Bokenäs hembygdsförening har inte valt något område att arbeta med än p.g.a. COVID-19. Föreningen huserar i sockens gamla prästgård Svenseröd. Kullarna ner mot havet är beklädda med bokskog och i dalarna ligger gamla åkerlyckor och torpgrunder. Delar av markerna är idag Svartedalens naturreservat.

Södra Råda Hembygdsförening

Södra Råda socken ligger mellan Värmland och Västergötland och har länge varit en gränstrakt och uppodlades sent. Föreningen jobbar med ett område runt Södra Råda gamla kyrka som har mycket intressant historia. Föreningens hembygdsgård ligger i byn Torp.

Gamla Majgrabbar

Föreningen Gamla Majgrabbar håller till i Gathenhiemska kulturreservatet i västra Göteborg. Majorna har gått från betesmarker med lövskog till kåkstad och är idag ett av de mest eftertraktade områdena i Göteborg. Ett förslag är att föreningen jobbar med det som tidigare var Tredje roten i Majorna.

Lundby hembygdsförening

Lundby hembygdsförening på Hisingen jobbar med sockens gamla kyrkby. Flera lager av historien går att se i landskapet som har gått från agrar karaktär till stad på kort tid vid byns strategiska läge vid Göta älvs mynning. Föreningen träffas i det gamla skolhuset.

Björkö hembygdsförening

Björkö ligger mellan Öckerö och Hisingen i Bohuslän. Föreningen samlas i byns gamla skolhus och har utgått från Väster- och Bångegårdens gamla marker i deras arbete.