I landskapet finns så mycket mer än rena ekonomiska värden som de planterade granarna i skogen och grödorna på fältet. För de flesta har landskapet förlorat sina nyttoorienterade värden, alla behöver inte jaga, plocka bär eller bruka åkrarna för att få mat på bordet. Synen på dessa värden har förändrats i takt med att samhället har utvecklats och i dag fungerar de som symboliska och idealistiska värden. Istället används landskapet till exempel för rekreation och motion. Hembygden kan utnyttjas passivt genom att se ut genom köksfönstret eller aktivt genom att jaga, rasta hunden eller ta en löptur. Hur den än nyttjas speglar den människorna som bor där och de formar landskapet efter sitt nyttjande.
För att lyfta fram ett områdes lokala särprägel och ickeekonomiska värden bör invånarna i området involveras. De kommer ge andra slags beskrivningar av landskapets innehåll än vad experter utifrån kommer göra. Lokala traditioner, typiska husdjursraser, hantverk, recept, dialekter, musik och berättelser är alla viktiga tillsammans med den levande historien om invånarna som brukat och brukar marken, för att se hela landskapets karaktär. Arkeologiska undersökningar tillsammans med kulturgeografi, etnologi, studier av historiska kartor och floran är några av de ingångar som tillsammans kan ge en helhetsbild av landskapets värden. Välbefinnande uppstår när vi känner igen spåren efter människorna som brukat landskapet tidigare. Vi kan då identifiera oss och få en tillit till naturen och detta förstärker känslan av trygghet.
Förvaltningen för kulturutveckling arbetar tillsammans med HembygdVäst med det som vi kallar Hembygden i landskapet. Arbetet har börjat med fyra föreningar som är föregångare där vi tillsammans lär oss ett arbetssätt som vi kommer att ha nytta av under arbetet med fler föreningar och hembygden där. Ytterligare 10 ska engageras under 2020. Pilotstudien med de första fyra har till syfte att stärka människors medvetenhet om landskapets alla värden. Genom att förstå hur landskapet formats genom människan och naturen kan vi också påverka dess framtid på ett bättre sätt.
Arbetet med Hembygden och landskapet är indelat i ett antal steg.
Första steget är att dokumentera ett områdes historiska utveckling. För att göra det behövs en avgränsning i såväl landskapet som i tid. En linje på en karta för att beskriva vilket geografiskt område man tänkt sig i föreningen och ett årtal som tydliggör hur långt bakåt i tiden man tänker att man ska arbeta med. Denna avgränsning gör föreningen, gärna i samråd med Landskapsantikvarie Robin Eriksson från förvaltningen för kulturutveckling.
Andra steget är en nulägesbeskrivning av vilka natur- och kulturvärden som är synliga idag? Vad finns det för immateriella värden i landskapet? Hur nyttjar människorna miljöerna?
Fältbesök, studier av historiska kartor och drönarbilder tillsammans med intervjuer ska ge en flerskiktad bild av landskapet som kan hjälpa till vid värdering och framtida planering av landskapet.
Tredje steget görs tillsammans med en skolklass som får göra ett besök i landskapet och berätta hur de ser på framtidens landskap. Tanken är att skapa en aktivitet tillsammans med skolklassen. En aktivitet som kan marknadsföras i kulturkatalogen och där föreningen står som arrangör. Under arbetet med detta steg bistår Jessica Bergström, Utvecklare från förvaltningen för kulturutveckling.
