Utredningsområdet ligger i Södra Råda socken på en halvö i sjön Skagern. År 1346 kallas socken Rudha då den nämns för första gången i skrift och tillhörde då Vadsbo härad i Skaraborgs län. Socken ligger i gränslandet mellan Värmland och Västergötland och har bytt tillhörighet flera gånger under historien. Efter medeltiden tillhörde socken Visnums härad i Värmlands län fram till 1971. Därefter Gullspångs kommun i Skaraborgs län, dagens Västra Götalands län men landskapet Värmland. Sedan 2006 uppgick församlingen i Amnehärads församling. Namnet Råda betyder röjning eller nyodling, från år 1886 heter socken Södra Råda.

Utredningsområdet omfattar in- och utägor till byarna söder och öster om Södra Råda kyrka, en del kommer redovisas nedan. Det här är en sammanfattning över hela området och tar bara upp Backa och Prästegården i detalj. Byarnas inägor är koncentrerade i västra halvan på slätten, utmarken ligger i det mer kuperade, och idag skogsklädda området i öster. Södra Råda kyrkoruin ligger någorlunda centrerat i området. Kyrkan byggdes 1310–20 och brändes ner 2001 i en anlagd brand. Samtliga gårdar inom utredningsområdet har haft del i allmänningen Kolstranden eller Strandskogen längs Vänerns kust med belägg från 1505 och har fått sitt namn efter kolningen som skedde där. Socken höll knektar till Kristinehamns kompani i Närke-Värmlands regemente. Längst i söder fanns det förr ett vadställe där resande kunde gena över sjön Skagern och ta vägen förbi Råda kyrak. Sjön Skagern höjdes under början av 1900-talet med ca 1,6 m.

Det historiska kartmaterialet över området är mycket bra, därför kan inte alla visas detaljerat för sig i denna skrift. Det finns nästan två skifteskartor för varje hemman från 17- och 1800-talet vilket ger en detaljerad bild av framförallt inägorna och delningen av marken. Vissa av kartorna är kopierade i modern tid och protokollen renskrivna. Den häradsekonomiska kartan från andra halvan av 1800-talet visar en bra bild av landskapet efter den agrara revolutionen. Hela socken avritades 1702 i en karta som beskriver vissa marker. 1839 karterades socken igen med ett utförligt protokoll som är mycket rikt på information och sockens topografi, jord- och skogsbruk samt befolkning. Alla socknens hemman är listade med folkmängd, utsäde, antal torp och boskap mm. Protokollet listar även väg- och fattigförsörjning. Socken var tvungen att hålla 16 soldater till Närkes regemente.

Backa har haft två gårdar sedan 1540 som ligger i småkullig terräng. Både Norra och Södra Backa är skattehemman enligt äldre jordeböcker. Sockenkartan från 1702 visar ett område med berg i dagern, vid dagens kyrka. Den tidigaste kartan från byn är en storskifteskarta över Södra Backa från 1776. Enligt kartan är Södra Backa frälsehemman och består av fyra gårdar med ¼ var. De nya hustomterna är utritade utan hus, till varje tomt finns ett skifte för kålgårdar och ”rödningsmark”. Åkern är uppdelad i tre gärden omgärdade av en trägärdesgård vilket tyder på treskifte. Från bygatan går en fägata till utmarken i öster. Mer än hälften av inägan består av ängsmark. En gemensam fårhage finns i söder. Södra Backas ägor är insprängd med Norra Backas vilket tyder på samarbete och troligen har de båda byarna varit en tidigare. Utmarkskartan för Backa m.fl. från 1772 visar att byn har flera inhägnade rönningar på utmarken väster om byn.

På 1840-talet skedde laga skifte för de båda byarna. Det är tydligt att byarna tidigare haft mycket mark samfällt då skiftena ligger utspridda och insprängda hos varandra. Under laga skifte rätas de tidigare rågångarna ut och skiften byter ägare i ett försök att samla ägorna till färre skiften. Inägomark har även bytts mellan byarna vilket syns vid en jämförelse mellan storskifteskartan och laga skifteskartorna. Kartorna visar även att stor del av den gamla ängen har börjat att odlas upp till åker. Backa får sina skogsskiften nordväst om gården, Bortanför Hjälmkärr. Namnen på skiftena på utmarken berättar om dess historia. Källsmoröjningen, Krigsårsröjningen och Bränningarna som exempel. Protokollet beskriver att Södra Backas hemskog bestod av gott bete men ingen skog, bortskogen bestod av växtlig skog men inget bete. Jordägarna var inte bara bönder, vissa hade andra yrken som; klockare, bokbindare, skräddare och snickare. Alla i byn var tvungna att bekosta och hjälpa till att flytta husen till de nya tomterna samt att se till att brunnen blev grävd.

Häradsekonomiska kartan från slutet av 1800-talet visar de utskiftade gårdarna på sina nya tomter. Nästan all av den tidigare ängen har blivit uppodlad, markerna har blivit täckdikade och brukas som stora sammanhängande åkrar. På Norra Backas mark har den nya kyrkan byggts 1857–1859.

Prästegården eller Prostegården var stomhemman till kyrkoherden i Amnehärad. Kallas Stommen i Ruda 1540 i Skara stifts kyrkliga jordebok. Gården brann ner 1694 och nya prästgården blev istället Viken. Södra Råda gamla kyrkplats ligger på ägorna och är utritad på laga skifteskartan från 1858. Även sockenmagasin och folkskola finns väster om kyrkan men dessa är inte medritade på kartan. Marken delas upp av de tre jordbrukarna samt soldattorpet. På den kartan är vad det er ut som två byggnader utritade på kyrkogården. Bostadshus och ladugård ligger utspridda längs vägen. Norr om ligger soldattorpet som efter skiftet flyttas längre norrut. Runt tomterna finns ängar, backar och lindor. Den agrara revolutionen är i full gång och diket har rätats ut. Namn på skiften kan berätta lite om historien. Norra Backa och Prästegården överlägger att byta ett skifte som kalla Pigplågan. Badstuhagen berättar att det funnits en bastu i närheten, kan vara den byggnad som finns i område 192. Protokollet nämner rågodling såväl hemma som på Fallet uti Rönningarna. Rönningarna är ett område på utmarken i öster som består av hårdvallsäng, odlingsbar mark och skog. Vid slutet av 1800-talet har en av gårdarna flyttats längre norr ut. Ett sockenmagasin har byggts väster om den gamla kyrkan. Ängen på inägan har minskat till gagn för nyröjd åker.

Dagens fornlämningar i området tyder på aktivitet sedan stenålder i och med de flintaflisor och redskap samt boplatslämningar vid Skagerns strand. Två kluster med stensättningar finns, ett i Norra Backa och ett i Södra Torp, ytterliggare ett ligger norr om området. Ett gammalt tempel ska ha funnits på Knekteruds marker enligt gamla anteckningar i fornminnesregistret. Ortnamnen ger också ledtrådar till landskapets historia. Socknen ligger i det som tidigare var otillgänglig mark med Tiveden i öster. Detta har gjort att området också ligger administrativt i gränslandet mellan Västergötland och Värmland. Hemmanen i öster har alla namn som tyder på röjning för nybygge och uppodling. De i väster har alla namn som kopplas till naturen eller topografin. Ursprungsbebyggelsen kan ha legat vid By och de senare hemmanen öster om varit nyodling på röjningsmark. By har även sin förhållandevis lilla utmark kopplad direkt på inägan. Eller så är det tvärt om, att nyröjningen sker av inflyttade utifrån och det är där de bosätter sig först och bebyggelsen sprider sig västerut.

Det historiska kartmaterialet är mycket rikt och detaljer. Detta ger en bra bild av hur landskapet nyttjats och förändrats från början av 1700-talet. Avmätningen från 1702 visar två olika indelningar inom utredningsområdet. De med utmark i söder ligger alla inom samma gärdesgård och utmarken är redan då indelad till de olika hemmanen med femstenarösen. Östra Eketorp har även en egen gärdesgård runt sin mark, troligen för att det är Kaptensboställe. Flera gärdesgårdar delar självklart in de enskilda hemmanens åkrar, ängar och hagar. Högen på Backas mark stämmer överens med dagens stensättningar. Längst i öster finns det flera ängar, dessa är troligen de som senare benämns som Rönningarna. Röjningsmark som bränns och bereds för att sedan slås som äng. På en udde vid Rud finns det en artrik betesmark med bland annat skallror och nattviol. Protokollen till kartor nämner lövhackning och lövtag vilket är ovanligt i källmaterialet, kanske även en skottskog på Näset till Vattenberg. Sockenkartan från 1839 nämner även sjöfoder vilket innefattar vasslåtter och annat foder på grunt vatten. En jämförelse av storskifteskartorna från Bratteberg och Södra Torp visar att Södra torps åkermark fortsätter in på Brattebergs marker söderut. Detta kan tyda på att åkern tidigare ägdes av en och samma enhet och förklarar varför Bratteberg har ett gärde långt ifrån de andra. En del byggnader i Torp ligger på samma plats som dagens, vilket kan betyda att de är från 1840-talet.

Gamla kyrkans placering finns med på en skifteskarta över Prästgården från 1859. Kyrkan ligger på samma plats som dagens rekonstruktion men byggnaden söder om är en rektangel med en triangel som avslut i öster, samma form syns på en avstyckningskarta från 1888. Här låg tidigare klockstapeln som revs 1857–1858. I samband med utgrävningarna efter branden hävdades det att byggnaden på kartorna är den liggande klockstapeln. Om klockstapeln fortfarande ligger kvar 30 år efter att den rivits borde den lämna någon form spår efter sig.

Den ursprungliga kyrkans placering i landskapet är lustig då den ligger nere på slätten. Kyrkogården ligger på sandig mark vilket är lätt att gräva i men hela dalgången var tidigare låglänt och fuktig mark och antagligen först brukats som sidvallsäng. Arkeologiska utredningar av kyrkplatsen tyder på en tidigare byggnad på platsen, även förhistorisk aktivitet. Den tidigare mindre stavkyrkan dateras till 1100-talet. Kanske låg det här tidigare själhus här som fungerade som härbärge för pilgrimer på väg till Nidaros i Norge. Kopplingen till samtida bebyggelse kan finnas öster om Prästgården där det finns odlingsröse och husgrund på en moränhöjd som kan dölja gravar. Detta område benämns enligt skifteskartan från 1858 som tomthage. Ett mer logiskt och torrare läge för anläggandet av en kyrka skulle vara vid dagens kyrka, nära stensättningarna på Backas mark. Gamla kyrkans placering ligger nästan exakt mellan de två olika klustren stensättningarna som finns i området. Kanske har detta varit en kompromiss när kyrkan anlades.

För mer information om Södra Råda hembygdsförening klicka här